I'm waiting for you.
Darling, did you know that I,
I dream about you
Waiting for the look in your eyes
When we meet for the first time.
Darling, did you know that I,
I pray about you
Praying that you will hold on
Keep your loving eyes only for me.
I am waiting for
Praying for you darling
Wait for me too
Wait for me as I wait for you
Darling wait.
Darling, did you know I dream about life together
Knowing it will be forever
I'll be yours and yiu'll be mine.
And darling when I say
"Til death do us part"
I'll mean it with all of my heart
Now and allways faithful to you.
I am waiting for
Praying for you darling
Wait for me too
Wait for me as I wait for you
Darling wait.
Now I know you may have made mistakes
But there's forgivness and a second chance
So wait for me darling
Wait for me
Wait for me.
Till Dig...
Jag hittar inga ord.
Jag kan ändå inte förstå.
Jag är ledsen.
Jag tänker på dig,
på dig och dina nära.
Det enda jag kan fråga mig är: varför?
Jag vet inte och kommer aldrig veta.
Frustrationen måste vara stor.
Det här känns larvigt.. så dumt!
Men jag måste få det ur mig!
Att mista någon så nära... jag har aldig vart med om det,
jag kan inte förstå hur mycket jag än skulle försöka.
Förlåt mig....
Du kommer säkerligen aldig läsa detta,
men jag vill uttrycka att du finns in mina tankar och framför allt i mina böner!
Gud välsigne Dig!!
//Johanna
Rinna ut i sanden...
Ibland är det nog bra att bara låta saker rinna ut i sanden.
Att inte blåsa upp saker och göra dem så stora.
Man vet nämligen aldrig vad som kommer att hända,
eller vad tiden för med sig som överraskning.
Att anstränga sig är bra, men är det värt det?
Att ta risker kan ju leda ngn vart (eller vad var det jag sa? ;))
Men frågan är vad som egentligen är meningen,
vad ska jag göra med mitt liv?
Om jag först klarar ut mig själv,
först hittar mig själv i Gud och känner mig trygg,
då kan jag tryggt vandra på Hans utstakade vägar.
//Johanna
Youth 2006
Yes, då var det klart. Tänk vad snabbt det gick. Men det var otroligt bra.
Mötena var som vanligt otroligt härliga och lovsången fantastisk! Gud var verkligen där och mååånga fick möta Han på allvar, det är jag övertygad om!
Det var mycket folk, sovsalarna blev snabbt överbokade, korredorerna var trånga och köerna långa. Men det var det värt!
För första gången fick jag verkligen upp ögonen för att min uppgift underkonferensen inte var att delta utan att hjälpa till så att andra skulle kunna bli välsignade. Jag har alltid försökt tänka på det sättet alltid hjlpt till med vad som behövts, men iår fick jag verkligen upp ögonen för vad det innebar. kanske är det för att jag blir äldre och mer insatt i allt som händer.. jag vet inte.
Det 9onde Youth har altså gått av stapeln och jag tycker det har vart väääligt bra (som jag redan sagt...)
En extra ledig dag sitter fint, då hinner man vila lite innan det är back to work.
Oj, vad djupt detta blev då :P (inte) men lite vardagliga ord begövs ibland de med..
Nä, nu drar jag och fikar!
BLESS /Johanna