johanna

Julevangeliet:

Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.

Detta var den första skattskrivningen, och den hölls när Kvirinius var landshövding över Syrien.

Alla gav sig då i väg för att skattskriva sig, var och en till sin stad.

Så for också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som heter Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt. Han for dit

för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som var havande.

När de befann sig där var tiden inne då hon skulle föda.

Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom de inte fick plats i härbärget.

I samma trakt uppehöll sig några herdar, som låg ute och vaktade sin hjord om natten.

Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket förskräckta.

Men ängeln sade: "Var inte förskräckta! Se, jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket.

Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren*.

Och detta är tecknet: Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba."

Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

"Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människor hans välbehag."*

När änglarna hade farit upp till himlen, sade herdarna till varandra: "Låt oss nu gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta."

De skyndade i väg och fann Maria och Josef och barnet som låg i krubban.

Och när de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn.

Alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.

Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta.

Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt som de hade hört och sett, alldeles som det hade blivit sagt till dem. Luk:2:1.20

---

Rekomendation:

Vägen till Betlehem - årets julfilm! Helt klart en av Johannas favoriter!

---

GIRLS, guys want you to know the following:

Sometimes we just want to talk with a friend who is a girl. Why is it that when we call, you start thinking we like you?

And when we pass you in the hall at school and don’t say “hi” (even though we’re friends), don’t jump to conclusions and start thinking, “oh, no! He doesn’t like me anymore?” Why can’t you think first? Perhaps the coach just chewed us out, or we bombed a pop quiz in history or we were up late the night before and didn’t get much sleep.

We’re not going to ask you out if we’re not 90 percent sure you’ll accept. So if we are tossing out signals (hanging around ALL the time, calling you excessively and joking with you a lot), please return a few signals. If you don’t, we’ll assume you won’t go out with us, and we won’t take the risk of asking.

Yeah, sometimes we misread your signals. Be patient with us. This communication thing can be thugh.

---

GUYS, this is what girls want you to know:

Pay attention to us when we’re trying to get your attention. When we notice you and think you’re cute, we’ll probably approach you. But when we do, don’t be so engrossed in talking about last night’s football game that you tune us out. LOOK at us. It’s really hard sometimes for us to get your attention!

Sometimes we think you want to ask us out, but we’re not sure. Could you be a little more obvious when giving signals? Here’s the deal: We become good friends with you. Then, without even planning on it, we start liking you – yes, as more than a friend. But we’re scared to do or say anything about it because we’re afraid it’ll wreck our friendship. It often seems like a no-win situation: We risk losing your friendship and aren’t sure we’re going to gain something better. Sometimes we think it would be best to stick with you as a buddy and never get to know you on a deeper level.

As much as we scream, “Equal rights!” deep down inside we really enjoy being around guys who take the lead, show initiative and display confidence. Know what that does for us? We feel better about ourselves when we’re around you.

Yeah, sometimes we misread your signals. Be patient with us. This communication thing can be thugh.

---

By Greg Johnson and Susie Shellenberger. (from the book "sex, love and dating")

---

---

Första December:
- julmusik
- öppna första luckan på kalendern
- tända "da'n före da'n före..... da'n före doppareda'n - ljuset"
- snö
-ängel i fönstret
- mys

---

Jag hittar inga ord.
Jag kan ändå inte förstå.
Jag är ledsen.
Jag tänker på dig,
på dig och dina nära.

Det enda jag kan fråga mig är: varför?
Jag vet inte och kommer aldrig veta.
Frustrationen måste vara stor.

Det här känns larvigt.. så dumt!
Men jag måste få det ur mig!

Att mista någon så nära... jag har aldig vart med om det,
jag kan inte förstå hur mycket jag än skulle försöka.
Förlåt mig....

Du kommer säkerligen aldig läsa detta,
men jag vill uttrycka att du finns in mina tankar och framför allt i mina böner!

Gud välsigne Dig!!
//Johanna

Yes, då var det klart. Tänk vad snabbt det gick. Men det var otroligt bra.
Mötena var som vanligt otroligt härliga och lovsången fantastisk! Gud var verkligen där och mååånga fick möta Han på allvar, det är jag övertygad om!
Det var mycket folk, sovsalarna blev snabbt överbokade, korredorerna var trånga och köerna långa. Men det var det värt!

För första gången fick jag verkligen upp ögonen för att min uppgift underkonferensen inte var att delta utan att hjälpa till så att andra skulle kunna bli välsignade. Jag har alltid försökt tänka på det sättet alltid hjlpt till med vad som behövts, men iår fick jag verkligen upp ögonen för vad det innebar. kanske är det för att jag blir äldre och mer insatt i allt som händer.. jag vet inte.

Det 9onde Youth har altså gått av stapeln och jag tycker det har vart  väääligt bra (som jag redan sagt...)
En extra ledig dag sitter fint, då hinner man vila lite innan det är back to work.

Oj, vad djupt detta blev då :P (inte) men lite vardagliga ord begövs ibland de med.. 
Nä, nu drar jag och fikar! 

BLESS /Johanna 

Jag var på väg med raska steg
Plötsligt såg jag ett löv falla, och ännu ett
När jag tittade närmare såg jag att löven inte länge var gröna som förr.. nej de var röda och gula
Då slog mig tanken att jag inte hängt med
Jag har knappt märkt, eller iaf inte reflekterat över att löven bytt förg
Än mindre att de släppt från träden och singlat ner på marken
 
Jag fortsatte gå in på musikskolans innergård
Där stod ett gäng ungdomar i en klunga under ett tak
Då tänkte jag att vad håller jag på med!
Jag oroar mig för det här och det där
Visst, jag har mkt för mig, men vad är det som säger att jag inte kan njuta av allt runt omkring mig ändå?
Jag trampade mitt på ett knallrött blad och kastade blicken på den gren där det kanske suttit en gång
Hur kan jag längta efter snö nu? Jag missar ju hösten gripande!

Jag tryckte koden och steg in genom dörren, fast besluten om att börja leva i nuet
"Till att börja med ska jag läsa en bok", tänkte jag och plockade upp en av dem jag just köpt
Jag mins knappt när jag läste en bok sist... det som jag älskar så mkt!
Att läsa är som att rensa hjärnan, att tänka på ngt annat en liten stund
Det är som att försvinna bort i en annan värld, gömma sig för alla måsten och borden

Hösten är här och jag tänker hänga med i dess utveckling
Jag tänker leva i nuet och göra saker för att de känns meningsfulla och viktiga
Jag tänker göra sån't jag tycker om och trivs med
Jag tänker säga det som kommer ur mitt hjärta
Jag tänker fylla mitt liv med bestående upplevelser och viktiga stunder!

//Johanna

 

Onsdag 27/9-06

 

Vi kan ha roligt

Vi kan skämta

Detta är nödvändigt för att leva.

 

Så länge det inte förstör historien.

 

Så länge känsligheten

I våra liv inte försvinner.

Så länge vi mins

Och har i åtanke.

  

Upplevelserna jag, och alla som vart med på den här resan, har upplevt är fruktansvärda! Även om de har vart svåra att ta in har de ändå satt spår på djupet. I och med den här resan har jag blivit förvandlad på alla plan i mitt liv. Jag hade aldrig förväntat mig detta! Men nu när jag ser tillbaka på dagarna och veckorna innan resan, förstår jag att det var något stort som skulle hända. Mitt humör pendlade, som du kanske läst, som en bergochdalbana. Alla bitarna faller på plats nu och jag förstår mer och mer om mig själv.

  

---

 

04.09

Livet handlar inte om känslor och upplevelser.
Livet handlar inte om rikedom i materiel form. 
Livet handlar inte om relationer och ägodelar.
Livet handlar inte om att bli något stort i andras ögon. 

Livet handlar om Gud!! 

Livet handlar om Hans plan för mitt liv
Livet handlar om att jag ska bli mer lik Han.
Livet handlar om att jag ska spendera mer id med Han. 
Ingen annat spelar någon som helst roll! 

Sista natten sov många av oss inte en blund. Vi satt uppe flera timmar och lekte maffia, pratade och hade roligt. Sen, då klockan var omkring halv två, bestämde vi oss för att gå in på ett av rummen och be lite. Det slutade med att Gud ande kom så starkt över oss att vi bad och bad, bad för skolan, för resan, för hotellet, för varandra, för andra…. Ända tills klockan var typ halv fyra. Eftersom vi skulle upp klockan fem var det ingen mening att gå och lägga sig så jag gick upp på vårt rum, duschade, bad lite till, läste Bibeln och packade ihop alla grejerna.

 

Klockan sex satte vi oss i vår kära buss för sista gången.

---

Tack käre Herre för en freukansvärt bra resa! Tack för ditt beskydd, din ledning och tack för din Helige Ande!

Tack Lennart och Ann-Britt för att ni gav mig möjlighet att få åka på denna resa! Tack för allt ert engagemang, allt ni planerat och förberett, alla era böner! Tack Ann-Britt för dina sköna kommentarer :)

Tack Anna, Inger, Henrik och Bent för att ni följde med och höll ordning på oss! Tack för att ni gav oss denna möjlighet, att få ledigt från skolan och åka med!

Tack til våra engelsktalandde medresenärer. Det var roligt att ha er med och att att ni delade med er av ord och erfarenheter.

Sist, men inte mins, tack till mina kära, kära vänner! Tack för att jag fick uppleva allt detta tillsammas med er! Tack för att just ni föjld med så att jg fick lära känna er bätte, tack för att ni bjöd på er själv och vågade visa era inre känslor

//En mycket nöjd Johanna