Lugnet efter stormen
Äntligen är mitt livs värsta år över! Nu förstår jag preciiis vad alla snackat om som gått ut gymnasiet: "Tvåan är absolut det värsta året, under hela skoltiden!!".
Det här året har verkligen varit en pärs. Det har vart mycket med skolan och det har även vart mycket runt omkring, tufft med det ena och det andra, men det ska vi inte gå in på nu.
Under den senaste tiden har jag insett att min personlighet har tagit en stor 'turn'. Jag har klivit ner från elit-pedistalen, eller vad man ska kalla det Jag har alltid varit i toppen i klassen, men jag har förstått att min taktik inte längre fungerar och om jag ska orka måste jag ta ett steg ner. Betygen är faktiskt inte det allra viktigaste och jag kan inte göra mer än mitt bästa i alla fall så det är ingen mening med att kämpa så mycket att jag kör slut på mig. Därmed inte sagt att jag ska skita i allt, men jag tänker inte ha så höga krav på mig själv längre och jag hoppas av hela mitt hjärta att de i min omgivning ska förstå mig!
Den senaste tiden har varit lite jobbig, för mina vänner har inte förstått att jag inte är samma person som föut, de tror att jag fortfarande är på toppen. Men förändringar tar alltid ett tag att vänja sig vid, så är det ju.
Det här året har varit jobbigt, visst, men jag har tagit mig igenom och det tack vare:
Först och främst min Herre och bästa vän; Jesus! När jag har känt mig nere, skol- och pluggtrött, desperat, gråtfärdig, arg, frustrearad eller bara allmänt trött har Han alltid funnits bara en bön bort och Han har alltid kommit till min hjälp och har aldrig svikit mig! Tack för att du alltid står ut med mig! Jag älskar Dig, utan dig skulle mitt kiv inte vart värt att leva över huvud taget!
För det andra så har min älskade syster och bästa vän här på jorden alltid funnits vid min sida. Tack för alla långa natt-samtal som alltid (ja, jag menar verkligen: alltid!) har hjälpt mig och fått mig att känna mig på mycket bättre hinombords. Du har verkligen alltid något bra att säga och träffar mitt i prick. Vet inte hur många gånger den tjejen fått mina tårar att strömma ner för kinderna mitt i natten då hela huset sover :P Du har alltid en predikan och ett ord i beredskap åt mig när jag smyger in och kryper ner vid fotändan i din säng. Du borde kanske blivit min storasyster men jaja nu vart det inte så :) Tack för att du alltid är inställd på att lyssna, även om det är svårt för mig att prata om saker.. ju, du vet ju hur det är. Men du är nästan den enda person jag verkligen skulle kunna prata med om det skulle bli så pass nödvändigt att jag blir tvungen att öppna munnen :) Finns alltid här för dig, det vet du! Jag älskar dig, mer än de flesta, älskade söster ami!
För det tredje så har mina kära föräldrar såklart alltid stöttat mig i allt vad jag gjort. Det är så skönt med min kära mor och far; de märker på mig när jag går igenom en jobbig period, även om jag gör mitt allra bästa för att dölja det. Även om jag inte haft tid och ork att berätta allt i minsta detalj för dem så förstår de och finns alltid där för mig! Tack så oändligt mycket för era böner! Det betyder allt för mig! Och tack för att jag fick komma till just den här familjen, jag skulle för allt i världen aldrig vilja byta mot något!! Tack för att ni uppfostrat mig och mina syskon just på det sätt ni gjort det, jag är så tacksam! Jag älskar Er!!
Till sist skulle jag vilja tacka en av mina vänner. Alla mina vänner betyder såklart otroligt mycket för mig! Så om det inte är ditt namn jag nämner nu så var inte bedrövad :)
Den vän jag skulle vilja rikta ett extra tack till är Emelie Holmgren. Vi har inte känt varandra så länge, du är faktiskt en av mina allra nyaste bekanstskaper, men ändå så kommer vi överens rätt bra. För att vara ärlig så har jag aldrig lärt känna någon så snabbt som du, jag vet inte vad som hände. Det är märkligt hur vi kunde komma varandra så nära på så kort tid. Men iaf, det här året har du varit mig till stor hjälp. Du har förstått dig på mig på ett underligt bra sätt (fattar inte hur du lyckas) och även om det inte är så ofta jag utgjuter mitt hjärta direkt så vet jag att om jag behöver det skulle du lyssna och hjälpa. Tack för helgen jag fick hemma hos dig! Det betydde mycket för mig, verkligen! Tack för att du har släppt in dig i ditt liv och för att du är som du är och inte den du tror att du vill vara! Tack för att du hjälp mig, just det här året då det varit lite extra jobbigt. Ha en underbar sommar och kom ihåg att hålla mig underrättad om vad som händer i ditt liv! ;) Jag älskar dig min adoptiv-lillasyster :P
Jaa.. då var tacktalet för år 2 på gymnasiet läsåret 2005/2006 gjort dårå.. det är nästan så jag grinar nu. Det finns så mycket jag vill få ur mig, så mycket jag vill ösa över alla de som står mig nära, men jag har finner inga ord. Jag fattar inte riktigt att skolan är över ännu. Men hur som helst så finns det fortfarande saker att ta itu med och det kan jag ju ägna sommaren åt nu då.
Måndagen blir då altså första riktiga dagen på mitt sista riktiga sommarlov. Det käns märkligt; att jag är så stor! Tänk att nästa år är det jag ch mina klasskompisar som står på scenen och vinkar med studentmössorna, vi som kör iväg i bilar skrikandes "För vi har tagit studenten..!" och vi som lämnar skolan bakom oss helt och hållet.
Jag är så stor nu att jag måste själv gå till banken för att ta ut mitt studiebidrag som jag nu fick på papper, och jag måste föjla med mamma och pappa för att stänga ett konto som tydligen står i mitt namn. Hjälp... det är så mycket man inte hunnit tänka på när det vart så mycket med skolan, men det är ju faktiskt så att nu är jag 18 år och tar faktiskt hand om mitt egna liv. Det är både otroligt spännande men samtidigt lite läskigt. Men som sagt förändringar tar det lite tid att vänja sig vid, så är det bara. Men förändringar är även nödvändiga och väldigt nyttiga. Och eftersom Gud har mitt liv i sina händer så kommer allt bli kanon.bra! Det vet jag helt säkert :D
Nu till sommarn.
Det kommer bli konfaläger, det kommer bli midsommar i Fiskeboda, det kommer bli Europakonferens, det kommer bli vännorna, det kommer bli landet (!) med vattenskidor, studsmatta, bad, båt, sol, gungor, husvagn, mys, hästar o kossor, promenader, smultron jordgubbar m.m. och det kommer även bli tre veckors jobb. Men kanske bäst av allt ändå är att det kommer bli FLYTT! :D
Om bara några få veckor bär det av några hundra meter närmare stan, nämligen till vårt nya hus i Vilan!
Tack käre Jesus för sommaren som ligger fra,för. Jag tackar dig för att du fixade till allt med sommarjobb åt mig och tack Herre för att vi fick vårt hus! Din är makten och härligheten i evighet! Amen.
"Så ha en underbar sommar, tillsammans med Jesus!
En underbar sommar jag önskar er nu.
Sola och bada och äta mycket glass.
Med Jesus blir din sommar den bästa du haft!
På filten i gräset med bulle och saft."
GLAD SOMMAR!! //Johanna
SÅ skönt att läsa =) och inse att jag också klarat mig igenom året i mitt liv som har inneburit ständig förändring, varje dag har det känts som det hänt något viktigt, man har fått kämpa och slita och tacklat tankebyggnader.. man har blivit starkare efter många svagheter och mkt i skolan. Ju mer tiden går desto bättre blir allt och äntligen står man med sommarlov som ett brev i handen och äntligen får man njuta skörden på allt man sått! Gud är god, jag hoppas verkligen det blir en underbar sommar för både mig och dig! Det vore jättekul att hitta på lite skoj då och då också! =) det får man se till, lr hur vännen? ;) Önskar dig lycka till med navigationens slutsträcka, allt vad du gör lyckas väl! Vi ses, ta hand om dej när inte någon av oss vänner är där och gör det! Cya, Puss/challe
Hehe, kanske lägger in ett antistämningspiller
För jag håller inte med, inte ens i närheten att tvåan är det jobbigaste skolåret. 5an 6an 7an 8an 9an var sååååååååååå mycket jobbigare
Psykiskt sett