johanna

Lördagen den 13 maj 2006.

Jag vaknade vid halv 10 och kunde, hur mycketjag än ville, inte somna om. Efter frukost, påklädning och annat dylikt bler rummer dammsugat och alla överflödiga pinaler plockades bort, eftersom det skulle vara visning på huset.
Så fort jag var klar hoppade jag på bussen och träffade Emelie H vid Åhlén strax efter 12. Vi hade tänkt, eller iaf sagt att vi skulle träffas för att plugga... hur det gick med det kan vi ta en annan gång. Vi strosade runt lite, fikade vid svandammen, satt vid domkyrkan, besökte biblioteket, köpte hårspray o dyl, gjorde (för mig) premiär på MAX och sen satt vi på den varma gubben vid ån.
Emelie förklarade då att hon ville vi skulle göra något senare på kvällen eftersom hon inte hade gett mig ngn födelsedagspressent. Jag sa att det behövde hon inte! Men hon hade bestämt sig (när hon väl bestämmer sig för ngt, ja...). Så vi for med 17.30-bussen hem till mig och ´jag ficj en kvart på mig att byta om och sminka mig. Jag hade inte en aning om vad hon hade in mind.
Klockan blev sex och Emelie var på toan, då ringde Charlotte helt plötsligt och frågade om jag kunde gå och kolla om kvarterslokaleb var ledig på Eurovision-lördagen. Jag förklarade att jag hade lite brottom, men hon fortsatte stå på sig. Jag har aldir hört den rösten från henne förr så jag undrade vad det var. Men hur som helst sa Emelie att jag skulle hinna till lokalen innan så vi gick.
Jag kom in i tvättstugan och hann knappt fram till almanackan innan jag hörde: "SUPRISE!" Efter det mins jag ingenting :P helt tomt i hjärnan, jag var såååå förvånad och chockad!! Jag kom på ngt sätt in i lokalen och där stod MASSA av mina vänner och sjöng och hurrade för mig! ÖVERRASKNING mins sagt!! :D
Jag hade förklarat för mina kära vänner att jag inte tänkte ha ngn 18årsfest, jag är inte mycket för att fixa min egen fest, så jag sa att om de ville ha fest kunde de fixa en överraskningsfest för mig. Innan min födelsedag anade jag att ngt var på g, men jag glömde det snabbt och hade inte EN enda misstanke att detta skulle hända!!
Det var den bästa festen i mitt liv! :D Mina goa vänner fixade och donade med allt, de hade fixat mat, de diskade, mamma hade bakat tårtor... allt bara fanns på plats, jag behövde inte göra ngnting!
Efter lekarna (musikaliska stolarna och sångleken) som förövrigt är nödvändiga på fest, höll Emelie sitt allra första tal! :D Charlotte, Gabrielle och Linnéa var också med på några hörn. De hade fixat värsta lådan med grejer från mitt låånga liv och några personliga brev till mig.
Joel & Peter sjöng "Stand by me" och Joy & Josefina sjöng "Ha den äran idag..".
Jag fick världens största kort som spelade för mig och däri låg ett helt studiebidrag och väntade på att bli använt!
Vi bad och prisade Gud tillsammans (UNDERBART! ) och gjorda andra roliga saker, som att ha skola i hur man snärtar folk med handdukar tex - Nathanael fick absolut högsta betyg i det ämnet :) nr 1.

TACK alla mina underbara vänner för att ni gjorde detta!! Jag tror inte ni förstår hur mycket det verkligen betydde, och betyder, för mig! Och jag vet inte hur jag ska uttrycka mig för att ni ska göra det heller..
Jag hoppas ni hade lika roligt som jag :) Jag låg och funderade på natten och undrade varför alla egentligen hade kommit dit den kvällen.. när jag tänkt högt inför Emelie svarade hon: "Me åh! Vi kom ju för dej fatta'ru väl!" Tänk att jag har sånna vänner :) Jag har de bästa vännerna i världen!!
TACK igen för att ni gjorde detta! Jag kommer leva läääänge på det! :D Tack för all tid ni lagt ner, pengar ni lagt ut, för sånger och tal, för planering och engagemang tack för mat, godis, kort och pressenter men tack framför allt för att ni tänkte på mig :) det betyder mer än allt annat, att veta att man har vänner som finns där för en, även när man inte planerar för det :)
 

TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK